Att Gaston min älskade katt flyttade var nog bland det svåraste jag har varit med om. Jag har rent av känt panik över att han inte finns hos mig. Saknade är enorm, det är så otroligt tomt här utan honom. Trodde verkligen inte att en katt skulle ta sån stor plats i mitt hjärta men han lyckades, min lilla prins. Jag vet att han har kommit till det bästa hemmet man kan tänka sig och han kommer ha det fantastiskt bra där och det är det som får mig att inte bryta ihop totalt, för usch vad jag har gråtit, och gråtit.
Idag känns det i alla fall något lättare, jag har köpt lite nya växter och den ena har jag döpt till Gaston och den står på hans plats i köksfönstret
Lilla Gaston, spretig och söt:) Växten heter egentligen sophora, väldigt underligt namn tycker jag..
En kaffe planta, för att jag älskar kaffe!
Gastons leksakslåda som han fick av mamma blev en låda att ställa en ormbunke på
Hemmet känns lite trivsammare nu även fast några växter inte kan ersätta min lilla plutt men om jag ska vara riktigt ärlig så är det underbart att kunna sova med sovrumsdörren öppen utan oro för att en katt smyger sig in:) och det är härligt att handdukarna är hela och fina, inte en enda klo som varit och dragit ut trådar;) Man får vara glad för det lilla helt enkelt!